Stäng

Lokalhistoria

Skurups kommun har inte alltid sett ut som den gör idag. Skurup har en fascinerande och mångfacetterad historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden.

I korthet

Ursprungligen var Skurup en kyrkby i Skurups socken, och Mariakyrkan, byggd på 1100-talet, är en av de äldsta byggnaderna i området. Tidigt fanns det även en medeltida borg som revs när Svaneholms slott uppfördes år 1530.

I slutet av1700-talet genomförde Rutger Macklean enskiftet, vilket ledde till att byns gårdar splittrades och jordbruket moderniserades. Skurup utvecklades snabbt till ett stationssamhälle när järnvägen mellan Malmö och Ystad öppnades 1874. Detta bidrog till en ökning av näringsverksamheter som tegelbruk, mejeri och tillverkning av jordbruksredskap (källa: Wikipedia).

Foto från förr över torghandel i Skurup.

Torghandel som det kunde se ut förr.

Enskiftet, arkitektur och "stationen"

På 1780-talet, i samband med Rutger Mackleans enskifte, löstes byalagen upp och en enskifteskarta utfördes. Centrum för kartan blev ett femkors norr om kyrkan där de fyra byarna möttes. Från detta Femkors går ett vägnät som fortfarande utnyttjas. Den nya byn, som växte upp kring järnvägen, fick namnet "stationen". Här kom den tillämpade tegelarkitekturen från järnvägsepoken att dominera bebyggelsen främst längs Kyrkogatan, och som idag är av riksintresse.

Byn börjar ta form

När man i slutet av 1800-talet talade om Skurup menade man Skurups by som ligger söder om Skurups kyrka. Här hade man sina marknader och det fanns även läkare och ett apotek. De fyra byarna Skurup, Hylteberga, Saritslöv och Sandåkra hade alla var sitt byalag och alla byarna var arrendejordar till Svaneholm.

Byggstilen i byn skulle vara förmer än landsbygdens med listverk, tinnar och torn. Hade man fått järnväg (1874) så fanns inga begränsningar.

Den nuvarande storkommunen har bildats genom ett antal sammanslagningar mellan mindre kommuner. Den senaste sammanslagningen skedde 1971 och då sammanslogs Skurups köping, Rydsgård och Vemmenhög och blev Skurups kommun som vi känner till den idag.

Ursprungligen bestod kommunen av 12 socknar; Hassle-Bösarp, Katslösa, Skivarp, Skurup, Slimminge, Solberga, Svenstorp, Villie, Västra Nöbbelöv, Örsjö och Östra Vemmenhög. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1811 års folkliga uppror

Upproret under år 1811 i Skåne har betraktats som det sista bondeupproret i Sverige, fastän de flesta som deltog i det var drängar och ”husmän”, alltså lönearbetare. Massakern fick sitt slut i Klågerup i Svedala kommun.

Många av de upproriska kom från Skurups kommun och stora delar av upprorshären ställdes sedan inför Vemmenhögs häradsrätt, där det av rättegångsprotokollet tydligt framgår att av de 49 personer som dömdes till synnerligen hårda straff, var många ifrån dagens Skurups kommun:


1 Per Ottasson i Hjulstorp Att mista högra hand, halshuggas och steglas
2 Helje Persson i Slimminge Dito

20 Pål Månsson i Skurup Lottning, 40 par spö
21 Christen Bengtsson i Sarislöf Dito
23 Nils Albertusson i Janstorp Dito
24 Lars Olsson i Slimminge Dito
25 Anders Bengtsson från Stubbarp Dito
26 Per Trulsson i Slimminge Dito
27 Mårten Jönsson i Björnakroken Dito
28 Skräddaren Gustaf Ekelund 12 dagars fängelse vid vatten och bröd
31 Per Persson i Mjölkareboden Lottning, 40 par spö och 6 års fästningsarbete

42 Jöns Nilsson i Slimminge 12 dagars fängelse vid vatten och bröd
43 Peter Lund från Brodda 20 par spö
44 Jöns Jeppsson i Kemparp 12 dagars fängelse vid vatten och bröd
45 Lars Nilsson i Stora Skallstorp 20 par spö
46 Nils Mårtensson i Slimminge Dito
47 Lars Svensson i Stora Skallstorp Lottning, 40 par spö
48 Eric Persson i Norra Rockarp Lottning, 40 par spö och 6 års fästningsarbete
49 Anders Olsson i Kläggeröd Dito

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Publicerad:
Senast uppdaterad: