Adoption

Adoption är till för barnets bästa. Barnens behov och rätt till bra familjeförhållanden ställs i centrum.

Det finns två typer av adoptioner. Adoptioner som genomförs av makar eller ensamstående, där barnet vid utredningens inledande är okänt. Barnet förmedlas oftast genom en auktoriserad adoptionsorganisation. Sen finns det adoption av ett speciellt barn. Detta är vanligast då exempelvis hen i ett äktenskap vill adoptera den andres barn från ett tidigare förhållande.

Kontakta socialtjänsten

I det första fallet vänder sig de sökande till socialtjänsten för att ansöka om ett så kallat medgivande, det vill säga en utredning med syfte att bedöma de sökandes allmänna lämplighet. Utredningen ligger också till grund för det beslut som myndigheterna i barnets hemland fattar. I vissa länder blir adoptionen juridiskt laglig i barnets ursprungsland. I dess fall ska NIA, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, sedan yttra sig över adoptionssättet och dess laglighet. I andra länder är adoptionen inte juridiskt giltig, utan föräldrarna måste ansöka hos svensk domstol om att få adoptera barnet.

Gemensamt för båda adoptionstyperna är att socialtjänsten, utom i de fall då NIA skall yttra sig, på domstols uppdrag, utreder om den sökta adoptionen är förenad med ett visst barns bästa.

Medgivandeutredning

När det gäller medgivandeutredningar och yttranden angående adoptioner är det Myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorg som fattar beslut om medgivande och om den föreslagna adoptionen skall tillstyrkas. Kontakta oss på socialtjänsten för mer information.