Invasiva arter

Jättelokan finns i Sverige och sprider sig lätt. Den är med på EUs lista över invasiva arter vilket innebär att den inte får importeras, säljas, odlas, transporteras, användas, bytas och sättas ut i naturen. Jättelokan växtsaft vid solljus skadar huden som får blåsor och sår. Huden som skadats kan därefter bli solljuskänslig i många år. Läs mer om hur du ska behandla jättelokan här. Pdf, 522.4 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 522.4 kB)

Parkslide är en mycket svårbekämpad invasiva växt. Den har en otrolig förmåga att sprida sig, det kan vara bitar som är mindre än en millimeter av rot eller stam som sprider sig vidare. Om det inte är nödvändigt så rör inte parksliden. Det är större risk att den sprider sig mer än att den försvinner.

Blomsterlupinen finns på listan över tänkbara invasiva arter. Den är vacker men ett hot mot den biologiska mångfalden. Hindra därför spridning av blomsterlupin genom att plocka den innan den satt frö men kasta den inte i kompost utan bland brännbart avfall.

Kanadensiskt gullris är en flerårig ört som bildar bestånd vars stjälkar blir mellan 50 och 200 cm höga. Längs stjälken sitter strödda, smalt lansettlika blad med sågad tand och i toppen av stjälken utvecklas täta, vippliknadne och pyramidformade klasar översållade med små klargula blomkorgar. Blomningen sker i augusti till oktober.

Varje planta kan ge upphov till flera tusen frön per år och dessa sprids effektivt med vinden. Små fragment av jordstammen kan också slå rot och på så sätt bidra till en snabbare spridning.