Stäng

Nationella minoriteter

Den svenska minoritetspolitiken syftar till att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Gemensam bild på alla flaggor och symboler för Sveriges nationella minoriteter.

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är samer, tornedalingar, judar, sverigefinnar och romer (flaggor från vänster).

Minoritetslagen

Sedan år 2010 har vi en minoritetslag i Sverige, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Denna lag reviderades och de nationella minoriteternas rättigheter stärktes med början 2019.

Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Samer, sverigefinnar, romer och tornedalingar en har en uttalad dag som de firar årligen och hissar en flagga som symboliserar dem. Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag eller flagga - men varje år uppmärksammar många Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november.

6 februari är Samernas nationaldag

Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firades första gången 1993 i samband med FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk. Datumet valdes av Samerådet för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Den firas idag över hela Sápmi och flera kommuner över hela landet har valt att hissa flaggan den här dagen.

 

24 februari är Sverigefinnarnas dag

Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari varje år sedan 2011. Detta för att hylla Carl Axel Gottlunds (1796-1875) födelsedag. Han var en finsk språkvetare, kulturpolitiker och etnolog som kämpade för Sverigefinnars rättigheter och levnadsvillkor. Han föddes och dog i Finland men spenderade tid i Sverige efter att ha vandrat i svenska finnmarken i Värmland under 1800-talet. Där fick han se befolkningens hårda förhållanden som de levde under, ett arbete som gav förbättringar.

 

8 april är Romernas nationaldag

Romernas internationella dag, den 8 april, firas till minne av den första romska världskongressen som hölls i London i april 1971. Vid samma kongress fick den romska flaggan sitt nuvarande utseende. Det romska folket finns i världens alla kontinenter och Sverige är ett av de fyrtiotal länder där nationaldagen firas. Här har romerna levt under minst 500 år.

Språket kallas romani chib, men romska, romanes eller bara romani används också. Den romska nationalsången heter Gelem, gelem, som betyder: "Jag vandrade och vandrade".

 

15 juli är Tornedalingarnas dag

Tornedalingarnas dag firas den 15 juli - och den gul, vita och blåa flaggan, Meänflaku, hissades för första gången på bron över Torne älv år 2007 (upphovsman Herbert Wirlöf). Färgerna symboliserar en sommarblå himmel, den gula solen samt de vintervita vidderna.

Tornedalingarnas språk heter meänkieli. En tornedaling är en person som bor eller härstammar från områden kring Torne älv och som kulturellt räknar sig som tornedaling. I Sverige talas meänkieli främst i Gällivare, Haparanda, Pajala, Kiruna och Övertorneå. Men många har också flyttat söderut ifrån de ursurungliga områderna och i dag bor det meänkielitalare över hela Sverige.

Den judiska befolkningen

Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag eller flagga men varje år uppmärksammar många Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november. Menoran (se bild), är en sjuarmad ljusstake och en viktig symbol för judar runt om i världen.

Att vara jude har enligt Minoritet.se olika innebörd för olika individer. Även om många judar i Sverige lever sekulärt, så kan de judiska traditionerna vara viktiga och en del i ens identitet. Det handlar för många om en delad gemenskap, religion, historia och kulturarv att föra vidare.

Viktigt att veta

 

Det är förvaltningsmyndigheter i Sverige som bistår minoriteterna och ger inflytande i frågor som berör respektive minoritet.

Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete enligt Minoritetslagen (2009:724).

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Publicerad:
Senast uppdaterad:

icon Innehåll på sidan