Tidiga insatser hjälper barn och unga att må bättre

Metoden går ut på ett handfast arbete tillsammans med individen och familjen.

– Det är viktigt att eleven känner sig inkluderad och kan påverka sin situation. Jag vill framhålla att riskfaktorerna inte har någonting med familjens socioekonomiska situation att göra, säger Ingela Mårtensson, chef för Elevhälsan i Skurups kommun. 

Skurups kommun framhölls som gott exempel och fick presentera sitt arbetssätt på en rikstäckande konferens, så att fler fick möjlighet att bekanta sig med modellen.

– Vi ombads av projektägarna Socialstyrelsen och Skolverket att presentera vårt arbetssätt på konferensen Socionomdagarna, som sammanföll med att projekttiden gick mot sitt slut, berättar Ingela Mårtensson. På så sätt kunde vi sprida hur vi hade arbetat, de vägval vi gjorde och vad det hade lett till dittills.

Skydds- och riskfaktorer kartläggs

För att få fram skydds- och riskfaktorer kring ett barn och kartlägga dessa används verktyget Ester.

1. En screening görs av skolan. Man skattar tillsammans med barnet och familjen hela deras livssituation.
2. Socialtjänsten gör en bedömning, vilket leder till att man kan gå vidare genom djupare frågor.

Sammantagen bild av barnets vardag

– Vi lägger ett pussel med mindre händelser, så att vi kan få fram en sammantagen bild av barnets vardag. Detta är ett viktigt skede eftersom vi kan få kännedom om sådant som vi inte annars hade känt till. Kanske finns det fler skyddsfaktorer att bygga vidare på än vad vi visste från början.

Den sammantagna bilden bildar underlaget för samverkan mellan skolan, socialtjänsten, barnet och vårdnadshavarna. I samverkansteamet ingår till en del personer som barnet själv föreslår.

Tidiga insatser bäddar för framgång på högstadiet

– Vi bildar ett samverkansteam, där det är viktigt att barnet känner sig inkluderat och får göra sig hört. Tillsammans diskuterar vi vad vi gemensamt ska fokusera på för att stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna. Med yngre barn, till exempel, kan vi inte bara ha möten där vi pratar, utan då måste vi jobba med att även skriva och rita på tavlan och visa bilder. Helst vill vi komma igång med ett samverkansteam innan eleven har nått högstadiet. De tidiga insatserna gör att vi kan fånga upp barnet innan mönstren har etablerats.

Vad innebär risk- och skyddsfaktorer?

Exempel på riskfaktorer varierar med barnets ålder. Tecken på att något inte står rätt till kan vara att man är ledsen eller ängslig, att man är ensam, missar undervisningstid, är utåtagerande, inte har kläder eller utrustning med sig till skolidrotten eller utflykter.

Skyddsfaktorer kan exempelvis vara att barnet har en fungerande fritid som hen trivs med eller att den har ett nätverk av vänner och familj.

Stärka barnet, stärka föräldrarna

– Som ett resultat av samverkan så vill vi att föräldrarna ska känna att de har mer tid och engagemang i barnet, att situationen är möjlig att påverka och kanske att dialogen mellan barn och föräldrar stärks, säger Ingela Mårtensson.