En råka

Råkan - Skurups kommunfågel

I kommunens logotyp är det gåsen som flyger fram över Nils Holgerssons hembygd. Men visste du att även råkan har en koppling till vår kommun?

Skånes kommunfåglar

I mitten av 1990-talet tog Skånes ornitologiska förening i samarbete med Kristianstadsbladet fram en representativ fågelart – en kommunfågel – för samtliga 33 skånska kommuner. Tanken med att utse en fågel för varje kommun var bl.a. att locka kommunerna att ta någon form av ansvar för, och symbolisera sig med arten. Utfallet har varit högst varierat. En del kommuner har anammat idén och använt ”sin” fågel i olika sammanhang, andra kommuner har inte reagerat på något nämnvärt sätt.

Råkan – Skurups kommunfågel
Latin: Corvus frugelius

Råkan är något av det mest skånska som går att finna. Sedan länge är den förknippad med skånsk landsbygd, odlade fält och skånska gårdar. Omkring 90% av den svenska stammen häckar i Skåne och råkans koppling till landskapet har mycket gamla anor. Skurup är en av de råkrikaste kommunerna så kombinationen Skurup – Råka är mycket väl vald. I kommunen är födotillgången god och häckningsmöjligheterna bra. Råkan föredrar mindre dungar och skyr skogsområden.

Allmän beskrivning

47 cm, svart med blåviolett metallglans. Råkan kan knappast förväxlas med någon annan fågel i vårt land utom den sällsynta svarta kråkan. De gamla fåglarna har nämligen ett naket, grått hudparti vid och kring näbbroten. Ungarna har detta parti fjäderklätt. Dessutom har inte heller ungfåglarna på långt när så kraftig näbb som den svarta kråkan.

Häckning

Kolonier i södra Sverige upp till Uppsalaslätten. Men råkan förekommer lokalt främst på de stora kulturslätterna i söder, där den häckar kolonivis i stora träd.

Häckningstid

April.
Under fina vinterdagar kan råkorna ses bevista häckningsplatserna, men det är först i februari som de på allvar återvänder för att bygga nya eller renovera gamla bon. Det är i samband med bobyggandet som det blir liv och rörelse i kolonierna. Och det är framförallt under denna period som skränet kan upplevas som störande.

Under ruvning och ungarnas uppväxt är det förhållandevis lugnt i kolonierna om inte ett yttre hot närmar sig. En hotande fara genererar genast ett öronbedövande larm. Någon gång i juni är häckningen överstökad och lugnet lägrar sig ånyo över trakten. Råkorna för därefter ett stillsamt liv på åkrar och fält samt i tätort nära sin koloni fram tills nästa häckningssäsong.

Dom livnär sig på frön och vegetabilier samt allehanda smådjur som maskar och insekter, ofta sådana som brukar betecknas som skadeinsekter.

Boet

Ris och kvistar något slarvigare och mindre än kråkans. Insidan är klätt med jord, hår, mossa och fjädrar.

Ruvningsdygn

16-18 dygn. Under ruvningen matas honan av hanen som också första tiden efter kläckningen ensam matat ungarna. Honan hjälper sedan också till efter att ha ”vilat upp sig” en kortare tid.

Ungarna

Flygfärdiga efter cirka 30 dagar

Historia

Råkan var förmodligen mycket talrik förr i tiden, några säkra siffror finns inte men det beräknas att på 1700-talet fanns ca 50-100 000 par i Skåne.

Under sin skånska resa 1749 träffar Linné på råkan och han skriver: ”rockorne ropa i alla träd, som äro planterade kring byarna på slätten”.

Det är möjligt att det skånska beståndet minskade redan under1800-talet som en följd av ökad förföljelse av en befarad skadefågel och de tre företagna skiftena, vilket upplöste de gamla byarna och deras dungar. Men trots alarmerande meddelanden om en allt starkare nedgång av råkbeståndet genomfördes inga större inventeringar förrän 1955-1957 som då visade att det fanns omkring 11 000 par i landskapet.

Mellan 1957 och 1965 minskade antalet ytterligare med 45 procent. Orsaken till ond bråd död för odlingslandskapets fåglar var bruket av utsäde behandlat med biocider, bl.a. kvicksilver som förbjöds 1966.

Vid råkinventeringar 1965 fanns blott cirka 5 000 par kvar i Skåne. Sedan förbudet infördes har råkan åter ökat i antal men inte en ohämmad tillväxt utan snarare en återhämtning av stammen. År 2002 beräknades den skånska stammen till 43 000 par.

Egenskaper

Råkan är en social och intelligent fågel och är medveten om de fördelar som finns med att leva i eller nära tätorten. Det finns en rik tillgång på allehanda föda i tätorterna. Bland annat förefaller tätortens gräsytor och dikeskanter innehålla hur mycket föda som helst. Och därtill kommer allt mänskligt avfall i form av sopor och allmänt spill. Dessutom fungerar människan som effektivt skydd eller barriär mot råkans fiender t.ex. kråka, duvhök, glada och mård.

Denna urskåning som förmodligen funnits i landskapet minst lika länge som jorden brukats och som således är sprungen ur samma mylla som vi själva bör vi givetvis både acceptera och hälsa välkommen. Lite tillspetsat kan vi konstatera att råkorna faktiskt i mångt och mycket påminner om oss själva.

Likt oss har dom till exempel till stor övergivit landsbygden och flyttat till tätorten. Likt oss bor dom tätt intill varandra och har ett invecklat socialt liv.

Larmet i råkkolonin kan väl jämföras med det mänskliga samhället där bilar, motorcyklar, industrier, gräsklippare, tjuvlarm, musik mobiltelefonsignaler o.s.v. bildar en ständig ljudkuliss. Råkans nedsmutsning, dess spillning, syns förvisso men torde emellertid vara intet mot våra egna både synliga och osynliga föroreningar.

Klagomål på råkor 

Ett par gånger per år inkommer till miljöenheten klagomål angående råkan.

Om den upplevda störningen beror på människors vana eller ovana vid ljuden från en råkkoloni är ovisst. Men undersökningar visar att i kommuner där råkan och människan levt ihop under lång tid upplevs problemen vara få. Däremot ökar andelen klagomål där råkan flyttar till nya områden alternativt när människor flyttar till en råkrik miljö.

Ytterligare skäl till klagomål är oron för att för en eventuell smittspridning av fågelrelaterade sjukdomar såsom bl.a. salmonella. Men det finns inga belägg för smittspridning från råka till människa eller husdjur.

Tills sist kan nämnas att råkorna inte hotar, äter eller tränger undan småfåglar.

(Källor och uppgifter hämtade från minnesanteckningar, Råksymposium i Lund 2003, Skånes Ornitologiska Förening, Råka i Skåne och Västeuropa av Nils Kjellén, Ekologihuset, Lund, samt Tina-Marie Qwiberg.)

Sidansvarig: Lena Johansson
Sidan uppdaterad 2017-03-16

Kontakt

Kontaktperson:

 

Skurups kommun

Växel 0411-53 60 00 eller alfanummer 0771-SKURUP (0771-758787)
E-post: kansli@skurup.se
Organisationsnummer 212000-1082
Öppet: mån-tors 8-16.30, fre 8-15
Besöksadress: Stora Torggatan 4 Karta
Postadress: 274 80 Skurup
Kontakta oss på Skurups kommun

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

Auf Deutsch

Ausgewählte Informationen auf Deutsch - Professionell übersetzte Seiten.

På www.skurup.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?