Beredskap månad för månad

Bilfärder vintertid innebär en risk att du fastnar i trafiken och blir stående i kö eller kör i diket på grund av snökaos. Förbered dig väl för att klara dig bättre i väntan på hjälp med några enkla saker. Om du måste ge dig ut i vintertrafiken och besvärligt vinterväglag är förslagen nedan bra att förvara i bilen eller att ta med när du ger dig iväg:

• Om du måste ge dig ut vintertid vid mycket besvärligt väglag, ladda med varm dryck i termos.
• Vatten i dunk för livsmedel eller i PET-flaska.
• Ficklampa.
• Värmeljus (av stearin helst) och tändstickor. Värmeljus kan hjälpa dig att hålla värmen.
• Knäckebröd, skorpor eller kex.
• Nödfilt av aluminium som är liten och får plats i handskfacket så att du har den nära tillhands. Alternativt filt av ylle som värmer extra som du har liggandes i baksätet eller på hatthyllan bak i bilen.
• Reflexväst, gärna flera till eventuella passagerare, om du/ni tvingas lämna bilen.
• Snöspade (gärna hopfällbar så tar den mindre plats).
• Bogserlina.
• Sand i PET-flaskor att hälla ut runt däcken eller broddar till däcken ifall du kör fast.
• Powerbank till mobilen.

Februari utmärker sig bland annat med alla hjärtans dag, som många firar med sin partner eller hela familjen. Men det är också en bra tid att visa omsorg om andra i vår närhet, vilket är viktigt vid oväntade händelser.

• Hör av dig till släkt och vänner lite extra och prata om hur ni kan ställa upp för varandra i kristider. Bjud in till en träff för att prata om krisberedskap.
• Om du inte redan gör det, säg hej till dina grannar. Fråga hur ni kan samarbeta kring krisberedskap. Kanske kan ni ha ett gemensamt förråd med krismat och annat nödvändigt?
• Passa på att göra alla hjärtans dag extra minnesvärd! Bjud in grannar, släkt och vänner och laga en god måltid tillsammans av mat som även kan lagas under en pågående kris. En alla hjärtans dag middag kan göras på många olika sätt, vad sägs om en trevlig trerätters middag?

Förslag på recept till en trerättersmiddag

Förrätt: tomatsoppa som värms på stormkök

Värm soppan i en kastrull. På bara några minuter har du en smakrik soppa som du kan toppa med grovmalen peppar och servera med knäckebröd.

Huvudrätt: svamppasta (4 portioner) som tillagas på stormkök

• En näve torkad svamp
• 1 gul lök
• 6 deciliter snabbmakaroner
• Salt, peppar, chiliflakes
• Matolja till stekning
• Cirka en liter vatten

Blötlägg en näve torkad svamp i cirka en timme. Häll lite olja i en kastrull och fräs löken. Tillsätt svampen och stek. Häll i makaronerna och fyll på med vatten och salta. Om du har ont om vatten kan du återanvända det som svampen blötlades i. Häll av vattnet och krydda med salt, peppar och chiliflakes.

Efterrätt: smulpaj (6 portioner) Gräddas bäst över öppen eld eller i vedspis.

• 1,5 deciliter havregryn
• 1,5 deciliter mjöl
• 100 gram margarin eller smör
• 0,5 deciliter socker eller honung
• Rabarber, jordgubbar och blåbär på sommarhalvåret. Äpplen på vinterhalvåret.

Dela frukten och lägg i en form. Blanda ihop ingredienserna till smuldegen och lägg ovanpå. Låt pajen värmas upp över eld eller i vedspis tills den får fin färg.

Vid en större olycka eller en samhällskris behöver alla få veta vad som händer. Då är det extra viktigt att vara källkritisk – desinformation, vilseledning och propaganda kan ofta användas för att orsaka större skada.

Öka ditt källkritiska tänkande så här:

1. Kolla källan! De flesta av oss tar del av information från ett personligt urval av källor av ren vana. När det sker något stort i samhället är det extra viktigt att söka information som är bekräftad.
2. Tänk efter! I en tid då algoritmer styr våra flöden av information på exempelvis sociala medier är det lätt att dras med i ett drev. Tänk efter och undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda
3. Se upp! Var vaksam på information, bilder och annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.

Desinformation är missvisande och har ofta en dold avsikt, den riktar in sig på våra sårbarheter och har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle. När du tar del av information ställ dig därför dessa frågor:

Stämmer informationen?
Är den rimlig?
Går det att dubbelkolla genom andra källor?
Var kommer informationen ifrån?
Är det en normalt trovärdig källa?
Hur gammal är informationen?
Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
Varför sprids informationen?
Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

Informations- och trygghetspunkter

I Skurups kommun finns det fem Information- och Trygghetspunkter som öppnas för allmänheten vid samhällskriser. Där kan du söka trygghet, få nödvändig information samt i vissa fall även tillgång till mat och värme.

• Beslutet om att öppna en Information- och Trygghetspunkt vid en kris baseras på krisens karaktär och den typ av händelse som har inträffat.
• Om de öppnas får du information om vilka Informations- och trygghetspunkter som är öppna via kommunhuset i Skurup och på hemsidan skurup.se. Informationen sprids också via sociala medier eller affischer runt om i kommunen.
• Det kan finnas situationer där enbart en eller ett fåtal Information- och Trygghetspunkter öppnar upp. Det kan bland annat bero på att krisen är koncentrerad till en viss plats.
• Hitta information- och trygghetspunkter i Skurups kommun

Om skyddsrum

I händelse av krig kan skyddsrummen användas av dig som är civil. Skyddsrummen räknas då som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst – du tillhör alltså inget specifikt skyddsrum. Ta reda på mer om skyddsrum på Skurup.se

Visste du att 380 000 svenskar engagerar sig i någon typ av frivillig försvarsorganisation? Det kan du också göra. Ta reda på vilka organisationer som finns i din kommun och gå med i någon du tycker verkar intressant.

Vill du hellre engagera dig på egen hand kan du samla ditt kompisgäng eller din idrottsförening och prata om hur ni kan hjälpa varandra när det behövs.

Det finns flera saker du kan göra – enkla, som att lära känna dina grannar. Då blir det lättare att hjälpas åt. Grannar är viktiga för ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle, både i vardag och kris.

Alla kriser och konflikter, även de som sker långt bort, påverkar oss och våra liv där vi bor. En viktig del av Sveriges civila försvar är att vi lär känna varandra, bygger vår vardag tillsammans och skapar relationer som gör oss starkare. Dina grannar har olika förmågor och styrkor – de finns nära och kan vara en viktig resurs.

Att bygga sådana relationer skapar både trygghet och minskar utsatthet. Du kan själv hamna i en situation där du behöver stöd, och det du kan bidra med kan vara precis det någon annan behöver.

Säg hej till din granne och börja bygga beredskap.

Fundera på:

• Vilka är ni som bor grannar? Vad kan var och en? Hur kan ni hjälpas åt?

• Vilka gemensamma utrymmen har ni, inne och ute? Hur kan ni använda dem?

• Hur kan ni använda tillfällen som årsmöten eller städdagar för att stärka säkerheten och beredskapen?

• Vilka skyldigheter har ni om något händer?

Grannberedskap - sätt igång!

• Prata om beredskap med dina grannar, din fastighetsvärd, fastighetsägare, samfällighet eller i styrelsen, och hänvisa till denna sida.

• Bostadsrättsföreningar är en bra grund för samarbete. Civilförsvarsförbundet och andra försvarsorganisationer kan erbjuda workshops som hjälper brf:er att ta fram beredskapsplaner och dela resurser.

• Läs broschyren Om krisen eller kriget kommer från MSB. Den finns i många versioner och kan skrivas ut på flera språk. Vilka versioner behöver dina grannar?

• Gör en kunskapsinventering i föreningens styrelse och/eller bland de boende. Vem har erfarenhet av kriser eller katastrofer från hemlandet eller militärtjänst? Vem har till exempel körkort för olika fordon, vana att ta hand om barn eller sjuka? Vem har kunskap om vatten, avlopp, el, låssystem, brandskydd, odling, matlagning, juridik, scouting, friluftsliv med mera?

• Fundera på vilka av er som kan behöva extra stöd, till exempel vid en eventuell utrymning.

• Titta på era system för vatten, värme, avlopp, dörrlås, bokningar, informationsspridning och så vidare. Hur fungerar de vid strömavbrott? Skapa plan B.

• Ta reda på vilka risker som finns i närområdet. Alla kommuner i Sverige har i uppgift att göra en regelbunden risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som ibland läggs ut på kommunens webbplats.

• Inventera era utrymmen. Kan ni ordna ett gemensamt förråd med till exempel torrvaror, vatten, bränsle och spritkök? Var noga med att följa regler kring förvaring av brandfarliga vätskor.

• Om ni har en gemensamhetslokal, placera en batteriradio och kanske en TV där. Då kan ni följa nyheterna tillsammans.

• Laga mat gemensamt utan el, vid en grill under gemensamma städdagar.

• Se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge.

• Om fastighetsägaren innehar skyddsrum, följ föreskrifterna kring dessa.

• Kommunen är ansvarig för bland annat vattenförsörjning och avfallshantering även vid en kris. Kontakta kommunen om ni har frågor.

• Delta på aktiviteter, möten och städdagar och glöm inte att ha det trevligt tillsammans!

Tillgång till vatten i kris

I Sverige använder vi cirka 140 liter vatten per person varje dag. Vid en kris bör du räkna med att varje person behöver 3 till 5 liter vatten per dag. Det räcker till att dricka, laga mat och tvätta sig. Har du husdjur behöver de också vätska.

Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Om samhällets service inte fungerar eller om vattnet stängs av, måste varje hushåll ta ansvar. Det kan innebära att de vardagliga rutinerna behöver förändras under en period.

Dricksvatten

Med PET-flaskor, en frys och möjlighet att koka vatten kommer du långt. Räkna med att en vuxen person behöver tre till fem liter vatten per dygn. Det ska räcka till dryck, matlagning och grundläggande hygien. Har du husdjur går det åt vatten även för husdjuren.

Det är förstås svårt att lagra stora mängder vatten hemma, men lite är bättre än ingenting. Ett extra förråd av dricksvatten kan bestå av dunkar, eller andra behållare som du fyller med dricksvatten, eller PET-flaskor från butiken.

Tappa upp dricksvatten

Om strömmen försvinner kan vattenpumparna sluta att fungera efter ett tag. Då behöver du ha extra vatten upptappat. Ett smart sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar både som reservdricksvatten och som kylklampar i frysen under längre strömavbrott. Kom ihåg att inte fylla flaskorna ända upp, de kan spricka när vattnet fryser.

Dricksvatten i dunk

Använd rena och väl förslutna dunkar som är avsedda för dricksvatten. Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten. Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt. Råd om rengöring och övrig hantering av dunkar finns hos Livsmedelsverket.

Förvara vattnet mörkt och svalt

Det går inte att säga hur länge vatten i en dunk kan förvaras. Det beror på vilka förhållanden som råder och du får själv avgöra om du vill dricka vattnet. Det gör du genom att titta, lukta och smaka på vattnet. Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten i dunk hålla sig i många månader. Ta för vana att regelbundet kontrollera vattnet, en eller ett par gånger per år, och byt vatten om det behövs, exempelvis genom att använda det till bevattning.

Hämta vatten

Om det blir brist på vatten kan kommunen ställa ut vattentankar på bestämda platser, du tar med dig egna kärl när du hämtar vatten. Det är inte fri tillgång, utan vattnet ska räcka till så många som möjligt. Vid nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta i så fall vatten från ställen där vattnet rinner eller ligger långt ut från stranden. Koka alltid vatten som du har hämtat ute.

Koka vatten

I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar. Om det finns misstanke om att kranvattnet är förorenat kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning.

• Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Då dör bakterier, virus och parasiter.

• Häll upp det kokta dricksvattnet i en ren behållare och låt svalna.
  

Det finns även andra vattenreningsmetoder, till exempel tabletter och filter. De kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.