Information till föräldrar om ungdomar och droger, våld, destruktivitet

Att vara tonårsförälder idag

Som förälder är du ditt barns förebild och vägvisare i livet. Du är den som främst kan påverka ditt barns attityder och ge goda värderingar. Därmed är du den viktigaste personen i det förebyggande arbetet mot våld och droger. 
 
Andra vuxna kan komma och gå i barnens liv och också deras inverkan är betydelsefull men föräldrarna är oftast de som finns kvar i livets olika skeden. 
 
Speciellt under tonårstiden sker mycket i ungdomarnas liv. De testar gränser och nya upplevelser. Dessutom växer många ungdomar upp i ett annat samhälle än sina föräldrars – mellan separerade föräldrar, mellan olika kulturer och under press av rådande ungdomskultur.

Oavsett om du känner oro för kriminalitet och missbruk, har du som tonårsförälder all anledning att vara delaktig i din sons eller dotters liv. Har du en nära relation till din tonåring kan du ofta känna ”i magen” om något är fel. Det är då viktigt att kunna lite basfakta om droger och om tonårstiden och att veta vart du kan vända dig för råd och stöd.

Missbruk och kriminalitet bland ungdomar

Många föräldrar oroar sig för att deras barn ska hamna i missbruk av alkohol och droger eller i kriminalitet. Oron är inte obefogad eftersom undersökningar visar att missbruket bland ungdomar ökar. Samtidigt är det ju så att missbruket bland våra ungdomar i Sverige är lägre än i de flesta andra länder.

Vi behöver inte vara panikslagna. Att vi har ett lägre missbruk än många andra länder beror förmodligen mycket på den restriktiva politik Sverige fört.

Starka krafter försöker att förändra detta till en mer tolerant hållning mot narkotika. Här måste vi tillsammans stå emot. Ju större tillgång på droger det finns och ju mer positiv attityd, desto större blir efterfrågan och ju fler missbrukare får vi.

Upptäck missbruk och kriminalitet i tid

Det är betydligt lättare att hjälpa ungdomar som testar droger av ren nyfikenhet än att nå och hjälpa dem som missbrukat i flera år.

Det finns studier som visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma, dricker mer. Det finns också studier som visar att ungdomar som börjar dricka tidigt och/eller mycket, löper större risk än andra att hamna snett senare i livet.

På samma sätt är en begynnande kriminalitet en varningssignal om att en ungdom behöver stöd och hjälp.

Tydlig reaktion

Det är viktigt att du som förälder och andra vuxna som arbetar med eller i annat sammanhang kommer i kontakt med ungdomar, drar åt samma håll och reagerar när ungdomar missbrukar droger eller alkohol eller på annat sätt verkar fara illa.

De flesta ungdomar som tar droger eller begår brott kommer inte att fortsätta. Problemet är att vi inte vet vilka som fortsätter och vilka som slutar av sig själva. En bidragande orsak till att en del kan sluta snabbt är att de får en snabb och tydlig reaktion på det de gjort.

Första fyllan

Genomsnittsåldern för alkoholdebut är numera 13 år. Första fyllan sker ofta i samband med helger som Valborg, Lucia eller skolavslutning. En vanlig langare är äldre syskon eller kamrater.

Du som förälder kan inte hindra barnen från att gå ut men du kan ta reda på vem de umgås med och hålla kontakt med kamraternas föräldrar. Du kan också ta reda på vart barnen ska och hämta hem dem efteråt.

Misstänker du att det förekommer droger bör du besöka stället. Räkna inte med att få se en öppen droghandel. Däremot kan du påverka genom din blotta närvaro och samtidigt bilda dig en uppfattning om besökarna är påverkade eller inte.

Hur upptäcker jag missbruk eller kriminalitet

Var observant på olika varningssignaler för att upptäcka missbruk och andra problem. Några av varningstecknen är ganska speciella och gäller bara vissa droger.

Många av kännetecknen är var för sig ganska vaga signaler och vissa kan vara normalt uttryck för pubertet. Det är därför viktigt att lägga samman såväl kroppsliga som beteendemässiga kännetecken för att få en total bild.

Beteendet och mer specifika signaler och tecken

Beteendeförändringar

  • Ändrade fritidsintressen. Behöver inte tyda på missbruk men kan göra det. Haschmissbruk leder ofta till gradvis passivitet.
  • Dygnsrytmen förändras. Stannar borta. Kommer hem sent.
  • Byte av umgänge. Ofta ganska snabb förändring av kamratkretsen. Ungdomar som begår normbrott dras till varandra.
  • Fungerar sämre i skolan. Når sämre resultat.
  • Skolk är en viktig varningssignal. Ska alltid åtgärdas även om det inte beror på missbruk.
  • Småkriminalitet t.ex. snatteri. Ska åtgärdas även om det inte beror på missbruk.
  • Humörsvängningar.
  • Problem med ekonomin. Har svårt att få pengarna att räcka till. Har ofta skulder. Säljer av sina saker. Snattar hemma.
  • Förändrade värderingar, t.ex. bärande av symboler eller lyssnande på musikstil som glorifierar droger.

 

 Hasch  Amfetamin, Ecstasy

 Röda ögon, slö och matt blick.
 Intensiv törst.
 Dåligt närminne.

 Vidgade pupiller.
 Rastlöshet.
 Sömnlöshet.
 Rohypnol och andra tabletter  Heroin och andra opiater
 Kan likna alkoholberusning, utan lukt.
 Kraftiga humörsvängningar.
 Långsamma reaktioner.
 Små pupiller.
 Slö, trög.
 Långsam andning och låg puls.

 

Vad ska man göra

I ett tidigt skede talar du som förälder eller annan vuxen med tonåringen och berättar varför du är orolig. Tonåringen kanske blir upprörd. Om oron är ogrundad så har du i alla fall visat att du bryr dig.

Om misstankarna stämmer så har du en god chans att påverka en brytning av utvecklingen. I ett tidigt skede har ungdomen inte fastnat i sitt beteende och kan avbryta det när omgivningen reagerar. De flesta ungdomar upphör med missbruk och kriminalitet med stöd av föräldrar och andra vuxna.

I mellanfasen börjar tecknen bli tydliga och kan handla om skolk, snatteri, lögner och misskötsamhet av tider och regler. Nu är det viktigt att föräldrar, skola, fritidsledare och andra viktiga personer kring ungdomen samarbetar och drar åt samma håll. Det kan vara bra att diskutera vilka regler och konsekvenser som ska gälla om beteendet fortsätter.

Som förälder kan du också behöva diskutera med andra föräldrar och en möjlighet är att kontakta Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN). Som förälder kan du också kontakta socialtjänstens Resurscentrum på telefon 0411-53 63 67 för råd och stöd.

I ett sent skede kan det vara så att missbruket eller kriminaliteten tagit överhand. Bevisen på missbruk och/eller kriminalitet är tydliga. Om ungdomen medger att hon eller han har problem är det förstås lättare att hjälpa än om ungdomen nekar och sätter sig på tvären.

Men här får du inte tveka. Du hjälper inte ungdomen genom att vara passiv. Att hjälpa ungdomen i detta skede kräver kraft och energi och du kan behöva hjälp från andra.

Sidansvarig: Britt-Marie Ekroth
Sidan uppdaterad 2018-05-04

Skurups kommun

Växel 0411-53 60 00 eller alfanummer 0771-SKURUP (0771-758787)
E-post: kansli@skurup.se
Organisationsnummer 212000-1082
Öppet: mån-tors 8-16.30, fre 8-15
Besöksadress: Stora Torggatan 4 Karta
Postadress: 274 80 Skurup
Kontakta oss på Skurups kommun

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

Auf Deutsch

Ausgewählte Informationen auf Deutsch - Professionell übersetzte Seiten.

På www.skurup.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?