Hav, sjöar, vattendrag och våtmarker

Våra vatten är livsnödvändiga för människan men också livsmiljö för växter och djur. Det finns många olika myndigheter, organisationer och enskilda personer, som arbetar för att minska övergödningen, miljögifter och annan påverkan från människans aktiviteter. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Skurups kommuns sjöar och vattendrag har pågått sedan länge. Utvecklingen har varit positiv, vattnet som rinner till sjöar, vattendrag och havet har blivit renare, bland annat tack vare arbetet med enskilda avlopp, våtmarker och liknande. Näringshalterna är dock fortfarande höga och fler åtgärder kommer att behövas. Arbetet lokalt pågår parallellt med arbetet i det större perspektivet. Vattendirektivet, som trädde i kraft 22 december 2000 är ett samlande direktiv för all vattenplanering och vattenvård inom EG. Direktivet omfattar idag inte öppet hav, men diskussioner kring ett gemensamt arbetssätt och regelverk även för havsmiljön förs i EU. Huvudsyftet med vattendirektivet är att säkerställa en god vattenstatus i EU´s alla länder till 2015.

Hav

När badsäsongen är som intensivast vid sydkusten drar ofta stora algblomningar igång. Övergödning som leder till algblomningar i haven är i dag ett vanligt förekommande fenomen i kustområden över hela världen. Förhöjda halter av fosfor och kväve leder till övergödning, som i sin tur kan ge upphov till syrebrist på havens bottnar. För att komma till rätta med problemen behövs undersökningar och riktade åtgärder. Övervakningen av sydkustens vatten sköts till stora delar av Sydkustens Vattenvårdsförbund, som är en sammanslutning av berörda kommuner och företag.

Vattendrag

Skivarpsån och Dybäcksån är två mindre vattendrag som mynnar vid Skånes sydkust. Åarnas avrinningsområden (124,3 respektive 65,2 km²) ligger till stor del inom Skurups kommun. Huvuddelen (ca 90%) av arealen utgörs av åkermark. Skateholmsån rinner på en kortare sträcka genom kommunens sydvästra del.

Skivarpsåns och Dybäcksåns vattendragsförbund utgör en sammanslutning mellan kommuner, vattenregleringsföretag, industrier och övriga, vilka är beroende av vattensystemens vård och utnyttjande. Förbundet har under året haft ansvaret för verkställigheten av det provtagningsprogram, som sedan 1975 åvilat Skurups kommun.

 Sjöar

Foto: Iréne Steinnagel

I Skurups kommun finns förutom den nyligen återskapade Näsbyholmssjön flera mindre sjöar, varav den största, Svaneholmssjön täcker en yta av 20 ha. Exempel på andra sjöar är Bockasjön, Borgasjön, Lillesjö och Torsjön. Kommunens sjöar är starkt påverkade av det omgivande jordbrukslandskapet, vissa är också präglade av gamla tiders bristande avloppsrening. De skiljer sig därmed inte nämnvärt från andra skånska slättlandssjöar. Sjöarna drar till sig fågelintresserade från när och fjärran, vilket också tyder på att det finns gott om insekter och andra kryp till besökarnas stora eller mindre stora glädje.

Våtmarker

Foto: Iréne Steinnagel

Speciellt i slättlandskapet är en våtmark ett stort plus för den biologiska mångfalden, samtidigt som det är en åtgärd för att minska övergödningen av vattendrag och hav. Landsbygdsprogrammet, som finansieras av EU och svenska staten, är det i särklass viktigaste stödsystemet. Inom landsbygdsprogrammet har lantbrukare möjlighet att söka stöd från länsstyrelsen för anläggning och restaurering av våtmarker. Kontakta alltid länsstyrelsen innan projektet påbörjas.